Det blir ett dystert inlägg idag, men va fan. Livet är inte alltid så ljust, eller hur? Så varför försköna något...

Ständigt blir man påminnd om döden. Om det är något man är säker på så är det att vi alla någon gång ska dö. Frågan är bara när och hur. Vissa är rädda för döden, andra inte. För vissa är döden en sorts befrielse. Befrielse från smärta eller stress, orsakad av olika faktorer i livet. För andra är döden något mystiskt och lite läskigt. Något som man väljer att inte tro på, något som man gör allt för att undvika.

För min släkting som gick bort i dagarna var det nog en befrielse. Varför begår man annars självmord? Varför bestämmer man sig annars för att ta sitt liv vid 24 års ålder? 24 år!? Och en kvinna jag känner sa att livet börjar vid 40...

Vad är det som gör att unga människor väljer att ta sina liv idag?

En liten flicka, en dotter kommer att växa upp utan sin pappa. Jag hoppas att hon får minnas honom för den bra killen och farsan han var och den kärlek han gav till henne.

Descanse en paz hermano, pienso en ti!


Etiketter: självmord, död, döden, rip