Jag vaknade runt 12 snåret igår av att Daniel ringde mig. Hans tåg till Stockholm va inställt, Sj:s telefon och hemsida nerringda och överbelastade. Han behövde skjuss för att hinna i tid till sin spelning och konsert i Maria Magdalena kyrka. Stress!

Sagt och gjort. Som den gode vännen jag är så kastar jag mig i duschen, slänger i mig en macka, tittar ut och konstaterar att jag skulle ha behövt en hjullastare med extra stor plog för att få fram min bil under all snö!

Då jag inte äger någon sådan så fick det bli va de blev. Efter att ha sparkat bort 50 cm snö runt om bilen så försökte jag backa ut. 1.5 meter och sedan satt jag fast som en mygga i ett flugpapper.

MEN, två vänliga själar som stod och tjötade på trottoaren bredvid frågade om jag behövde hjälp och började snart putta på.

En av lirarna frågade om jag skulle mot stan och om han kunde åka med en bit på vägen. Självklart, hopp in bara. Sa jag. Och vilken skön snubbe sen då! 40-45 bast, go och glad, skäggig och lite halvkraftig. Han satt och förbannade vädret och sa att han ser fram emot sin årliga resa till Thailand. Dit hade han åkt de senaste 15 åren för att vila upp sig och komma bort från det "svenska vintervädret". Han förklarade att han är borta 2-3 månader för att verkligen koppla bort svennelivet. Eftersom Köping är en puttestad så var vi snart framme i centrum. Vilket jag tyckte va tråkigt, jag hade gärna suttit och tjötat vidare med denna livsnjutare.

Väl framme vid tågstationen möts jag av en rastlös Danne och en annan snubbe som också skulle till Stockholm. Så självklart fick han åka med oss. Vår medresenär var tillsynes en relaxed snubbe med cammojacka, baggyjeans och lurar runt halsen. Eftersom både jag och Danne är väldans frispråkiga, öppna och översociala så hade vi en riktigt trevlig pratstund i bilen hela vägen till Kungliga hufvudstaden. Snubben hade spenderat ett dygn i Kungsör för att träffa lite folk som han ska spela in en film med. Javisst, vi hade en tvättäkta skådis med oss som sällskap. Vi snackade om allt från lumpen till hiphop och vad man vill få ut av livet. En bra kille med sunda värderingar och en skön syn på livet.

Väl framme vid målet, Maria Magdalena Kyrka så gjorde Danne det han är bäst på. Själva framförandet av kören och orkestern var mäktigt. Sån ruskig akustik det är i kyrkor. Jag tror att det är lite som när man sjunger i badrummet. Vad man än sjunger och hur man än sjunger så låter det bra! =P

Igår hade jag verkligen en sån där dag då uttrycket "Resan är viktigare än målet" stämmer in. Även om målet (konserten) va bra så tycker jag att dessa oväntade möten med dessa okända människor va mer intressanta och givande. Så, härmed vill jag därför framföra ett stort tack till SJ som gjorde detta möjligt. Jag har även skickat in ett förslag på ny slogan till vårt kära tågbolag: "SJ - Connecting People".

Etiketter: maria magdalena, kyrka, möten, thailand